Ordet jul

Ursprunget till ordet jul är något oklart. Under forntiden och asarnas tid hölls något som kallades för julblot eller midvinterblot. Det var en högtid som hölls vid tiden för vintersolståndet, då dagarna är som kortast och nätterna är som längst. Anledningen till firandet var just detta, att dagarna blev längre och nätterna kortare, det var en dyrkan av detta fenomen i naturen. Asarna tolkade det som ett återuppvaknande av naturen. Den asagud som hyllades speciellt vid denna tid var Jólner, ett av Odens många namn.

Redan omkring år 900 förekommer ordet jul i en hyllning till Harald Hårfager, där någon sägs "dricka jul".

Vid julblotet gjordes offer för att få gudarnas välsignelse. När den kristna religionen så småningom tog över införlivades asatidens julblot i det kristna julfirandet. 

Julens traditioner

Julen i Sverige firas i nästan två månader. Vi ser med glädje fram emot julafton, och förutom alla förberedelserna finns det mycket annat vi gör som har blivit en del av vårt julfirande idag. Men hur kom dessa traditioner till och vad ligger bakom dem?

Till exempel, hur kom änglarna in i våra hem? Änglarna dyker upp i samband med Jesu födelse, när Jesu låg i krubban vakade änglarna över honom. Och många är de änglar som avbildats på kyrkomålningar världen över.

Men änglarna förekommer även i andra sammanhang. I bondesamhällets Sverige, främst under 1800-talet, trodde man att att förfädernas andar kom under julnatten för att se hur de levande hade det. Och då det inte ansågs lämpligt att tala om de döda kallade man dem för änglar istället. Dessa änglar skulle behandlas väl och krävde att trakteras med öl och annat gott. De skulle dessutom sova i husfolkets sängar, så på julnatten fick husfar och hans familj finna sig i att sova på golvet i stugan.

 

 

Advent

Ordet advent kommer från latinet och betyder ankomst. Advent firas i Sverige under tiden från fjärde söndagen före jul och alla söndagar fram till julafton.

Med första söndagen i advent inleds det kristna kyrkoåret. I det gamla bondesamhället var den första söndagen inte någon särskilt markerad dag, medan den numera firas som en extra högtid. Vid gudstjänsterna denna dag är kyrkorna för det mesta välfyllda och man sjunger psalmer som "Bereden väg för Herran" och "Hosianna" och överallt är levande ljus tända. Den här dagen är en av våra största kyrkogångsdagar.

Advent har firats sedan 400-talet som en förberedelse för julen. Vår adventsljusstake med sina fyra ljus har sitt ursprung i 1890-talet.

Efter tysk förebild kom adventskalendern till Sverige på 1930-talet. Den första svenska adventskalendern gavs ut 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund. Tecknare var Aina Stenbeck-MasOlle.

Den numera mest spridda varianten av adventskalender är Radiohjälpens. Radion började att sända adventskalenderprogram 1956 och 1960 följde TV efter, numera kallas den inte längre för adventskalender utan för julkalender.http://www.firajul.nu

 

Jul är en högtid som firas i slutet av december. Julen har genom historien firats av olika orsaker och därtill förknippats med olika seder. I en västerländsk, kristen kontext firas julen till minne av Jesu födelse, men den har flera äldre, förkristna anor.

Julhögtiden är en blandning av religiösa och sekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i världen, och många firar idag jul med färre, eller inga religiösa inslag.

Traditionellt firas den svenska julhögtiden med början den 24 december[källa behövs] (julaftonen, aftonen före juldagen) och avslutas den 13 januari (Tjugondag Knut) då "julen dansas ut", även om det på senare tid blivit allt fler som inleder firandet tidigare[källa behövs] och betraktar det som avslutat i och med den sista lediga dagen 6 januari (trettondagen). 

Julafton infaller den 24 december, det vill säga dagen före juldagen den 25 december, den dag då Jesu födelse firas i kristen tradition. Att ”aftonen” före juldagen firas är en del av julhelgens traditionella förberedelser inför den 25 december. Inom den kristna kyrkan inleds julhelgen ofta med julbön på julaftons kväll där den centrala delen är uppläsningen av Julevangeliet (Lukas 2:1-20). På grund av kalenderskillnader infaller julafton i kyrkor som utgår från den julianska kalendern den 6 januari.

I modern tid uppfattas hela dygnet den 24 december som julafton (även om begreppet julaftonsdagen är brukligt i Svenskfinland) och behandlas av vissa kyrkor som en helgdag fast den inte är uppsatt som en helgdag i almanackan. På förmiddagen firar man i vissa kyrkor en mer barninriktad gudstjänst med iordningställande av julkrubban som ett viktigt moment. På eftermiddagen äger ofta en julbön rum.

På de allra flesta arbetsplatser som inte inbegriper någon typ av samhällspliktig verksamhet, industriell verksamhet som inte kan stoppas eller är av typen servicefunktioner som måste uppehållas, är julafton en ledig dag liksom juldagen den 25 december. I Sverige fungerar den, liksom några andra aftnar (främst nyårsafton och midsommarafton), alltså i praktiken som en röd dag.

Julafton firas framför allt av katoliker och protestanter. I Danmark, Finland, Norge, Polen, Portugal och Sverige samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike har just julafton fått en särskild stor betydelse, genom att den betraktas som en speciell familjehögtid då närmast anhöriga och släkt träffas, äter julmat samt ger varandra julklappar. I de flesta länder, till exempel Irland, Italien, Storbritannien och USA, förläggs firandet med traditionell julmat och julklappar till den 25 december.

Natten mellan den 24 och 25 december kallas julnatten. Då firas i kyrkorna en högtidlig mässa; den som äger rum i Peterskyrkan i Rom med påven som celebrant direktsänds i TV över hela världen. I folklig tradition är julnatten förknippad med en del skrock

Fina julkort

Ska du skicka ut en hög med julkort i år, får du planera din tid väl för att hinna. Varför inte börja redan nu? Innan julstressen sätter in. För att hjälpa dig på traven tipsar vi här om detta fina julkort som är gjort av Pysselfröken »

http://www.handverkarna.se/ 

Filta julen

Ett enkelt julklappspyssel du kan göra tillsammans med barnen. Klipp ut gran, stam, stjärna och häll ut några paljetter. Därefter är det bara limmet du behöver! Roligt och barnvänligt pyssel, som vi hittade hos Husmorsskolan »  

Julgranskulor med linne och säckväv

Fantastiskt fina julgranskulor som är lindade med remsor av linne och säckväv, något som kanske inspirerar dig som inte nödvändigtvis måste fira en jul i rött. Se fler av Alices Looking Glass fina alster i Etsy-butiken här » 

ALLT OM JULEN http://www.firajul.nu/

  • http://pinterest.com

  • http://pinterest.com

  • http://pinterest.com

  • http://pinterest.com/

  • http://pinterest.com/

  • http://pinterest.com/

  • http://pinterest.com/

  • http://pinterest.com/

  • http://pinterest.com/

  • http://pinterest.com/

  • http://pinterest.com/

  • http://pinterest.com/

  • http://pinterest.com/

  • http://pinterest.com/

  • http://pinterest.com/

Jultomten

Jultomten kom invandrande till Sverige från kontinenten på 1860-talet. Bilder av det katolska helgonet S:t Nikolaus, barnens givmildskyddshelgon, spreds genom jultidningar och julkort och gav form åt den moderna tomten. I Sverige fick jultomten sin särprägel när Jenny Nyström på 1880-talet började teckna och måla sina tomtar. Hon gav dem drag av både Nikolaus och den gamla nordiska gårdstomten. Det är först vid början av 1900-talet som jultomten får en framträdande plats i den svenska julen, och det är också då som julklappar börjar bli vanligare. Den rödklädda tomten blev snart en självklar symbol. Det blev också vanligt med prydnadsfigurer och ljusstakar i tomteform.

Den nordiska gårdstomten som fick sin gröt på julnatten har egentligen ganska lite med julklappstomten att göra. Gårdstomten var ingen generös givare utan krävde själv gåvor som tack för tjänster han gjort gården. Man såg honom nästan aldrig men man visste att han vakade över allting, över husen, djuren och husbondfolket. Det märktes när han blev misslynt, då kunde det gå illa med både skörd och boskap. Det var för att hålla tomten på gott humör och tacka honom för god hjälp som man varje julafton gav honom en stor skål av den godaste gröten.

Man anser att tomtens ursprung går tillbaka till förkristen tid. Ordet tomte hänger samman med att han rådde över den tomt där gårdens byggnader var uppförda. Över hela världen finns föreställningar om att människors boplatser varit beskyddade av övernaturliga väsen. De såg till att boplatsen sköttes, att djuren behandlades väl och att allting blev ordentligt gjort. Man visste vad han krävde och försökt uppfylla hans önskningar.

Julklapparnas historia

I äldre julfirande spelade julklapparna ingen framträdande roll. Det förekom julgåvor till barnen i välbeställda familjer under 1600- och 1700-talen, men först senare började det bli vanligt med sådana presenter i bondgårdarna.

De "julklappar" som fanns före de riktiga presenterna var skämtgåvor, som kastades in i hemlighet sedan någon först klappat på dörren. Gåvan kunde vara en halmdocka, ett vedträ eller till och med en grisfot. Till gåvan hörde en skämtsam, ibland kanske elak vers. I den formen var klapparna en del i upptågen som hörde till julfirandet i byarna. Ordet klapp anses höra samman med just bankandet på dörren.

Den givmildhet som av tradition skulle prägla julen tog sig uttryck på andra sätt. Allt gårdens folk skulle ha sina gåvor. Det bakades bröd och stöptes ljus till byns fattiga.

Generositeten kom också gårdens djur till del. De fick extra och särskilt gott foder på julafton.

Äldre än julklapparna är nyårspresenterna, som fanns redan under medeltiden. De anses ha sitt ursprung i de gåvor som hörde till nyårsfesten i antikens Rom. Då gav man varandra presenter med goda önskningar inför det nya året. Nyårsfirandet och firandet av Kristi kom så småningom att sammanfalla och nyårsgåvan blev en julgåva.

http://www.firajul.nu

Skriv ut önskelistor

Har du ännu inte skrivit någon önskelista är det verkligen dags. Ladda ner och skriv ut vackra önskelistor med plats för många önskningar.

 

Klicka på den lista du önskar att ladda ner så öppnas den i ett eget fönster/flik i din webbläsare. Du kan sedan spara ner den och skriva ut.

 

Önskelista från FiraJul.nu Önskelista från FiraJul.nu Önskelista från FiraJul.nu Önskelista från FiraJul.nu
Önskelista från FiraJul.nu Önskelista från FiraJul.nu Önskelista från FiraJul.nu Önskelista från FiraJul.nu
Önskelista från FiraJul.nu Önskelista från FiraJul.nu Önskelista från FiraJul.nu Har du en egen bild som du vill att vi ska göra en önskelista av? Skicka in den till oss här.

 

 
 
 
 

Länkar Julsidor

http://www.jul-i-sverige.se/
http://www.juligen.se
ullänkar

Komplett julbordsguide

www.julbordsguiden.se 

Information om jultraditioner

www.nordiskamuseet.se 

Julmat och recept

www.dansukker.se

www.norrmejerier.se/recept 

Tomteland i Dalarna

www.tomteland.se

 Information om julgranar

www.skogssverige.se 

Var är jultomten

www.noradsanta.org

 

37 dagar kvar tills tomten kommer!!!

   
   
   
 
 
   
   
   
   
   
   
       

 

 

 

 

 

http://www.burkar.nu/so/julsida.htm