Gastroskopi

En gastroskopi innebär att en läkare undersöker magens inre med ett så kallat gastroskop. Gastroskopet består av en böjlig slang som leds ner till magsäcken genom munnen. Läkaren kan även ta vävnadsprover och genomföra olika behandlingar med  gastroskopet.

Man kan behöva gå igenom en gastroskopi om man till exempel har ont i eller besvär med magen. Undersökningen kan bland annat visa om man har en tumör, ett sår eller en inflammation.

Om man använder insulin, tar blodförtunnande medicin eller har problem med hjärtat ska man berätta det för läkaren.

Förberedelser

Man måste alltid fasta före undersökningen under minst sex timmar, men det går bra att ta mediciner med ett glas vatten fram till två timmar före.
Hur går undersökningen till?

Innan undersökningen får man lokalbedövning i halsen. Därefter ligger man på en brits medan läkaren undersöker med gastroskopet. Det gör inte ont, men en del kan tycka att det är obehagligt och kan behöva få lugnande medel innan.

En undersökning tar vanligtvis inte mer än tio minuter.

Hur mår man efteråt?

Efter undersökningen får man inte äta eller dricka på ett par timmar tills bedövningen släppt. Man kan känna ett lätt obehag i svalget i något dygn.

Om man har fått lugnande medicin får man stanna kvar på mottagningen i en timme, och man ska inte köra bil förrän nästa dag.

Det kan vara bra att ha någon med sig till undersökningen och man kan behöva ta ledigt från arbetet under resten av dagen.

Varför behöver man undersökas?

Matstrupen (1), magsäcken (2) och övre delen av tolvfingertarmen (3) inspekteras med hjälp av gastroskopet.


En inspektion av magens inre

Om man har ont eller känner besvär i övre delen av magen kan läkaren göra en gastroskopi. Instrumentet som används, ett gastroskop, består av en böjlig slang som förs in i munnen och leds ner till magsäcken. Via instrumentet överförs bilder av slemhinnan till en bildskärm.

Läkaren undersöker magens inre genom att styra instrumentet och samtidigt studera bilderna på bildskärmen. Gastroskopet används även för att ta prover av vävnader och för olika behandlingar.
Smärta i magen vanlig anledning till gastroskopi

Ofta görs en gastroskopi om man känner smärta eller obehag i övre delen av magen, men gastroskopi görs även vid andra symtom, som till exempel

sura uppstötningar
halsbränna
svårigheter att svälja
kräkningar eller illamående
blod i kräkningar eller svart, blodig avföring
diarré
minskad vikt
försämrat allmäntillstånd, till exempel att man känner sig trött och svag.

Det kan också vara aktuellt med gastroskopi om prover visar att man har blodbrist, blod i avföringen, järnbrist, brist på vitamin B12 eller brist på B-vitaminet folsyra.

Om läkaren misstänker nedsatt leverfunktion eller glutenintolerans kan gastroskopi också behöva göras.

Sår, inflammation och tumörer avslöjas i slemhinnan

Det är framförallt slemhinnornas utseende i matstrupen, magsäcken och övre delen av tolvfingertarmen som inspekteras med hjälp av gastroskopet.
I matstrupen kan läkaren se om det finns svampväxt, inflammation, sår, tumörer, åderbråck och förträngningar. Även övergången mellan slemhinnorna i matstrupen och magsäcken granskas noga.

Läkaren kan då upptäcka om för mycket saltsyra läcker från magsäcken upp i matstrupen, så kallad refluxsjukdom.


Längre ner, i magsäcken, kan det också finnas sår, tumörer eller polyper som är stjälk- eller knoppformade utväxter. Dessutom kan slemhinnan ha drabbats av inflammation eller förtvining.
Nedre magmunnens utseende granskas. Om den är oregelbunden eller trång kan det vara tecken på att man har eller har haft ett sår. I vissa fall kan det tyda på cancer.

Läkaren ser också om första delen av tolvfingertarmen är inflammerad eller har sår.
Längre ner i tolvfingertarmen kan det finnas polyper och fickbildningar. Vid misstanke om glutenintolerans tas prov från tolvfingertarmens slemhinna som sedan undersöks i mikroskop


Ibland görs gastroskopi flera gånger i rad

Läkaren gör upprepade undersökningar med gastroskopi när det finns:
Sår i magsäcken. Såret ska kontrolleras tills det har läkt, så att cancer kan uteslutas. Sår i tolvfingertarmen behöver inte kontrolleras.
Polyper i magsäcken.
Cellförändringar i magsäcken eller i matstrupen. Upprepade kontroller görs för att utesluta att cellförändringarna utvecklats till cancer.
En form av inflammation i matstrupen, Barrett's esofagus, som är förenad med ökad risk för cancer.

Slemhinnebitar undersöks i mikroskop

Läkaren kan via gastroskopet även ta provbitar från slemhinnorna, som granskas i mikroskop. Provbitarna undersöks för att se om det till exempel finns magsårsbakterier i magsäcken eller cellförändringar.

Med hjälp av gastroskopet kan också stillbilder tas och undersökningen spelas in på video. Läkaren kan använda bilderna för att följa behandlingsresultatet eller förklara för den som undersökts vad som har hänt i kroppen.


Man bestämmer själv om provet ska sparas

Vid provtagningen blir man tillfrågad om man samtycker till att provet sparas för framtiden. Att spara provet innebär bättre möjligheter att följa upp eventuella förändringar och jämföra senare prover med gamla. Proverna kan dessutom användas till forskning eller annat ändamål som godkänts av en forskningsetisk kommitté. Men om man önskar kan provet förstöras efter första bedömningen på laboratoriet.
Gastroskopi kan ge omedelbar hjälp

Gastroskopi kan också användas för att direkt avhjälpa olika besvär. Det går till exempel att
avlägsna föremål som har fastnat i matstrupen
vidga förträngningar i matstrupen och nedre magmunnen med hjälp av speciella uppblåsbara ballongliknande instrument
få åderbråck i matstrupen att skrumpna genom att ett särskilt ämne sprutas in i och kring åderbråcken eller genom att gummiband sätts runt dem
stoppa blödningar från till exempel sår och tumörer
bränna bort och avlägsna polyper med hjälp av instrument som förs ned genom gastroskopet
hjälpa personer som inte kan äta på vanligt sätt genom att sätta in en tunn slang i magsäcken via bukväggen. Det går också att sätta in särskilda rörliknande proteser förbi förträngningar i matstrupen.


Mer på 1177.se