Luftrörskatarr (akut bronkit)

Luftrörskatarr, eller akut bronkit, är mycket vanligt och orsakas oftast av virus. Hosta är det tydligaste tecknet. Luftrörskatarr går vanligen över av sig själv. Kontakta vårdcentralen om besvären blir värre eller inte gått över efter en till två veckor. Vänd dig till akutmottagningen om du får hög feber eller svårt att andas.

Luftrörskatarr beror oftast på virus. Även bakterier kan orsaka luftrörskatarr. Ibland kan exempelvis en bihåleinflammation leda till luftrörskatarr.

Luftrörskatarr smittar genom utandningsluft och nysningar – framför allt i förkylningstider. Smittan förs också ofta vidare genom handkontakt. Om kroppens immunförsvar inte lyckas stoppa smittan bildas en infektion. Vid infektion blir slemhinnan i luftrören svullen och bildar mer slem än vanligt.

För det mesta går luftrörskatarr över av sig själv inom en till två veckor. Ibland finns hostan kvar i ytterligare ett par veckor, trots att man för övrigt mår bra. Normalt behöver man inte heller behandla luftrörskatarr som beror på bakterier då varken utläkningen eller smittsamheten påverkas nämnvärt.

Luftrörsinfektion eller lunginflammation

Ibland ökar symtomen. Luftrörskatarren går då över i en kraftigare luftrörsinfektion med varbildning eller lunginflammation. Ibland reagerar luftrören med kramp, samma symtom som astma ger.

Många människor drabbas av luftrörskatarr en eller två gånger om året. Små barn drabbas ännu oftare än vuxna. Skulle luftrörskatarrerna komma ofta, bli långvariga eller om du kanske aldrig blir helt bra kan det vara tecken på astma eller kol (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Kontakta då vårdcentralen för utredning.

Symtom på luftrörskatarr

Luftrörskatarr ger samma symtom som en förkylning med hosta. Det gör ont i halsen, du får kanske feber, snuva och ibland också ont i muskler och leder. Ibland gör det ont bakom bröstbenet, särskilt när du hostar. Hostan kan vara torr och retande eller slemmig.

Ofta ökar slemproduktionen, och därmed hostan, i slutet av infektionen. Detta är naturligt och ofta ett tecken på att kroppen håller på att göra sig av med infektionen.

Om det bildas mycket slem, eller om luftrören reagerar med kramp, kan det bli svårare att andas och det kan höras ett pipande ljud från luftrören.

Förebygga luftrörskatarr

Ett hälsosamt liv med lagom mycket motion och bra mat- och sömnvanor förbättrar immunförsvaret, det vill säga kroppens försvar mot infektioner. Stress, rökning och för mycket alkohol kan i stället försämra immunförsvaret. Om du är rökare och får återkommande luftrörskatarrer är det viktigt att du slutar röka.

Smitta

Det är svårt att undvika smitta under förkylningstider. Men genom att tvätta händerna ofta minskar du risken. Använd gärna handsprit. En viktig orsak till att smittan är vanligare vintertid är att människor då oftare trängs inomhus, på bussar eller andra transportmedel. Att vara ute mycket minskar risken för att smittas.

Egenvård vid luftrörskatarr 

Drick mycket. Då blir slemmet lättare att hosta upp. Hostmedicin och febernedsättande medel kan lindra besvären. Lungorna fungerar bättre när du sitter eller står än när du ligger. Därför bör du bara ligga i sängen när du sover eller för kortare stunders vila.

Undvik fysisk ansträngning när du har feber och känner dig dålig. När du mår bättre är korta promenader bra för läkningen.

 Bronkit är en inflammation i slemhinnorna i luftrören, luftvägarna som bär luftflödet från luftstrupen till lungorna. Bronkit kan delas in i två kategorier, akut och kronisk, som alla har unika etiologier, sjukdomar och behandlingar.

Akut bronkit kännetecknas av utveckling av en hosta, med eller utan produktion av slem, slem som är expectorated (hostas upp) från luftvägarna. Akut bronkit förekommer ofta under en akut virussjukdom som en vanlig förkylning eller influensa. Virus orsakar cirka 90% av fallen av akut bronkit medan bakterier svarar för mindre än 10%.

Kronisk bronkit, en typ av kronisk obstruktiv lungsjukdom, kännetecknas av närvaron av en produktiv hosta som varar i 3 månader eller mer per år i minst 2 år. Kronisk bronkit oftast utvecklas på grund av återkommande skador på luftvägarna orsakad av inhalerat irriterande. Cigarettrökning är den vanligaste orsaken, följd av luftföroreningar och yrkesmässig exponering för irriterande, och kall luft.

Akut bronkit orsakas oftast av virus som infekterar epitelet i luftrören, vilket leder till inflammation och ökad utsöndring av slem. Hosta, ett vanligt symptom på akut bronkit, utvecklas i ett försök att driva ut överflödigt slem från lungorna. Andra vanliga symtom är halsont, rinnande näsa, nästäppa (snuva), låg feber, pleurit, sjukdomskänsla, och produktionen av slem. Eftersom de flesta fall av akut bronkit orsakas av virus, bör antibiotika inte användas eftersom de är endast effektivt mot bakterier. Med antibiotika hos patienter som inte har bakteriella infektioner främjar utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier, vilket kan leda till ökad sjuklighet och dödlighet. Antibiotika ska endast ordineras om mikroskopisk undersökning av Gram färgade upphostningar visar ett stort antal bakterier. Andra symptom kan innefatta väsande andning och andfåddhet, speciellt vid ansträngning. Hostan är ofta värre strax efter uppvaknandet, och sputum fram kan ha en gul eller grön färg och kan vara strimmiga med blod.

De flesta fall av kronisk bronkit orsakas av rökning cigaretter eller andra former av tobak. Kronisk inandning av irriterande rök eller damm från yrkesmässig exponering eller luftföroreningar kan också vara sjukdomsalstrande. Cirka 5% av befolkningen har kronisk bronkit, och det är två gånger vanligare hos män än kvinnor.

Kronisk bronkit behandlas symtomatiskt. Inflammation och ödem i andningsorganen epitel kan minskas med inhalerade kortikosteroider. Väsande andning och andfåddhet kan behandlas genom att minska bronkospasm (reversibel förträngning av små luftrören på grund av sammandragning av glatt muskulatur) med bronkvidgare som inandas β-agonister (t.ex. albuterol) och inhalerade antikolinergika (t.ex. ipratropiumbromid). Hypoxemi, för lite syre i blodet, kan behandlas med extra syrgas. Däremot kan syrgastillskott resultera i minskad respiratorisk drive vilket leder till förhöjda halter av koldioxid och efterföljande respiratorisk acidos.

Den mest effektiva metoden att förebygga kronisk bronkit och andra former av KOL är att undvika röka cigaretter och andra former av tobak.

På pulmonell tester, får en bronkitiska (bronkit) presenterar en minskad FEV1 och FEV1/FVC. Men till skillnad från andra vanliga obstruktiv sjukdom, astma och emfysem, orsakar bronkit sällan en hög kvarvarande volym. Detta beror på att luftflödet hinder som finns i bronkit beror på ökat motstånd, som inte vanligtvis orsakar luftvägarna att kollapsa för tidigt och mycket luft i lungorna.

Denna artikel är licensierat under Creative Commons Attribution ShareAlike License

Symtom, prognos och behandling

Akut bronkit orsakas vanligen av luftvägsinflammation och epitelskada (skador på hud och slemhinnor i kroppen) efter vanlig virusförkylning. Akut bronkit kan ge hosta under flera månader och är ofta tecken på inflammation i bronkerna. Symtom är akut påkommande torr eller slemmig hosta. 

Förväntad konsekvens av sjukdomen för funktionstillståndet

Akut bronkit påverkar inte funktionstillståndet, bortsett från irriterande hosta i normalfallet. Bakteriell sekundärinfektion kan påverka allmäntillståndet genom att patienten blir trött.

Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning

Tillståndet är vanligtvis kortvarigt och varar några dagar till några veckor. Ibland får patienten hosta under flera månader vilket är ett uttryck för en sekundärinfektion.

Behov av tidiga insatser – särskilda överväganden och åtgärder

Återkommande akuta bronkiter hos rökare bör medföra rökstopp. Bihåleinflammationer efter viroser kan ligga bakom återkommande akuta bronkiter. Långvarig bronkit kan bero på twar eller infektion med mykoplasma pneumoni.

Hos patienter med samtidig annan luftvägs- eller lungsjukdom som exempelvis astma eller kol kan symtomen vid akut bronkit bli mer uttalade och funktionsnedsättningen bli mer långdragen.

Från socialstyrelsen

 

Bronkit

 
Hoppa till: navigering, sök

Bronkit är en inflammation som sitter djupt ner i luftrören (bronkerna), och som leder till att stora mängder slem bildas, och måste hostas upp. En vanlig orsak till bronkit är rökning (rökhosta).

Akut bronkit (luftrörskatarr) är ett vanligt sjukdomstillstånd. Den ger hosta och hör vanligen ihop med en förkylning. Vid akut bronkit har luftrören och bronkerna plötsligt blivit inflammerade. Detta orsakas oftast av virus och ibland av bakterier. I sällsynta fall av damm, luftföroreningar med mera.

Kronisk bronkit (luftrörsinflammation) hör till gruppen kroniskt obstruktiva lungsjukdomar. Kriterier för kronisk bronkit är produktiv hosta i minst tre månader under två år följande på varandra. Återkommande luftvägsinfektioner och ökad mängd slem i luftvägarna är typiskt. Vid kronisk bronkit kan också framför allt luftflödet i luftvägarna vara nedsatt. Rökning är starkt kopplad till kronisk bronkit, och rökare uppmanas sluta röka.

Luftvägsinfektioner behandlas vanligen inte med antibiotika då de oftast är orsakade av virus och inte bakterier.

 

PIP i luftrören