VAD ÄR KOLESTEROL?



Kolesterol är en typ av fett som finns i alla våra celler. Kroppen tillverkar själv kolesterol och vi behöver det för att bygga upp cellväggar, tillverka vissa hormoner och vitaminer (D) och för att vårt matsmältningssystem ska fungera bra.

Det mesta av kolesterolet vi behöver tillverkas i kroppen av levern och endast en mindre del kommer från maten vi äter. Det som påverkar kolesterolet är framför allt fettkvaliteten i maten. För mycket mättat fett höjer kolesterolvärdet, medan omättat fett bidrar till att sänka kolesterolvärdet.

Kolesterolet i maten vi äter påverkar inte vårt kolesterolvärde så mycket, istället är det alltså vilken sorts fett vi får i oss, som är av allra störst betydelse. Därför behöver du inte undvika ägg, inälvsmat eller skaldjur.

Kolesterol kan bli ett problem när halten av det blir för hög i blodet. Om överskottet blir för stort, tar kroppen inte upp det utan istället kan det ansamlas i kärlväggarna, vilket kan påverka din hjärthälsa negativt på sikt.



SÄNK KOLESTEROLVÄRDET



Det finns mycket du kan göra för att förhindra eller sänka ett högt kolesterolvärde och de negativa effekter det kan få. Risken för hjärt-kärlsjukdom kan minskas genom små förändringar i livsstil och matvanor, som att motionera mera, äta mer hälsosamt, sluta röka och lära sig att slappna av. I kombination med att dra ner på det mättade fettet kan du använda produkter från Becel pro.activ för att sänka kolesterolvärdet. Becel pro.activ innehåller växtsteroler som aktivt sänker kolesterolvärdet. Becel pro.activ bör ätas som en del av en hälsosam livsstil och en mångsidig och balanserad kost, med ett regelbundet intag och frukt och grönsaker.

Becel – för dig som älskar ditt hjärta
Becel har funnits som varumärke i over 45 år. Det var läkare som tog initiativet till att ta fram ett margarin med låg halt mättat fett och hög andel omättat fett. Efter hand som forskningen gått framåt och kunskapen ökat har Becel hela tiden utvecklats för att vara ett hälsosamt alternativ för personer som tänker på sin hälsa och på sitt kolesterolvärde.

Vad är ett högt kolesterolvärde?
Det totala kolesterolvärdet bör helst vara 5 mmol/l eller lägre. Många vuxna i Sverige idag har ett högre värde än det, vilket innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Ett värde över 5 behöver inte vara skadligt för en person som i övrigt är frisk och lever hälsosamt, men tillsammans med andra riskfaktorer är det inte så bra med ett värde over 5 mmol/l. För personer med andra riskfaktorer bör värdet vara högst 4,5 mmol/l.






Är du i riskzonen????

Är du i riskzonen?
Varför är det viktigt?
Höga kolesterolvärden är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom – en risk som är lika allvarlig för kvinnor som för män.

Kvinnor löper nio gånger högre risk att dö av hjärt-kärlsjukdom än bröstcancer, ändå uppmärksammas bröstcancer betydligt mer mer än hjärt-kärlsjukdom och dess riskfaktorer.

Berätta för dina vänner

Vi tror det är mycket viktigt att kvinnor känner till sambandet mellan förändringarna som sker i övergångsåldern och förhöjda kolesterolvärden, därför fokuserar vi på det under vår slogan Älska ditt hjärta. Hjälp oss genom att berätta för dina vänner. Det är enkelt, det har betydelse.


Kolesterolvärdet – en riskfaktor vid övergångsåldern
Kvinnor kommer i övergångsåldern vid olika tidpunkt i livet, men oftast i slutet av 40- eller början av 50-årsåldern. Kolesterolnivåerna ökar med i genomsnitt 10-20 % under övergångsåldern, och vid cirka 65 år så tenderar kolesterolvärdena faktiskt att vara högre hos kvinnan än hos mannen. Höga kolesterolvärden är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och kvinnors risk ökar med fyra gånger 10 år efter övergångsåldern. Det betyder att om du är en kvinna i övergångsåldern, ca 45-55 år, är det en god idé att testa ditt kolesterolvärde.

Testa ditt kolesterolvärde
Höga kolesterolvärden ger inte några tydliga symptom, så det enda sättet att ta reda på kolesterolvärdet är att mäta det. Du kan fråga din läkare eller din vårdcentral/företagshälsovård om du kan få testa det, särskilt om du är i övergångsåldern.

Skatta åldern på ditt hjärta
Om du känner till ditt kolesterolvärde och om du vill göra en skattning av hur ditt hjärta har det kan du göra vårt enkla test.



DITT HJÄRTA ÄR FANTASTISKT!


Om du tänker ett tag på ditt hjärta – på hur det fungerar och vad det gör varje sekund, varje minut, varje timme och varje dag för att hålla igång dig – inser du genast hur fantastiskt hjärtat är. Om du aldrig har stannat upp och tänkt på ditt hjärta, så varför inte börja nu?
  • Ditt hjärta pumpar cirka 75,700 liter blod (mer än tre tankbilar) och slår 100,000 gånger varje dag, vilket blir 35 miljoner gånger om året och över 2,5 miljarder gånger under en genomsnittslig livstid.
  • Ditt system av blodkärl – artärer, vener och kapillärer – är över 15,540 mil långt (tillräckligt långt för att räcka runt jorden mer än två gånger), ändå så tar det bara 20 sekunder för hjärtat att pumpa ut blodet i hela kärlsystemet.
  • Ditt blod färdas 19,000 km på en dag, det är fyra gånger distansen mellan Amerikas öst- och västkust.
  • Även i vila arbetar ditt hjärta dubbelt så mycket som en löpares lårmuskel.
  • Storleken på ditt hjärta är som en knuten hand och väger mellan 225 - 285 gram.
  • Aortan – din huvudartär är nästan lika tjock som en trädgårdsslang.
  • Dina kapillärer är så tunna att det behövs tio av dem för att bli lika tjockt som ett hårstrå.

Ditt hjärta är ursprungskraften för allt du är och när allt fungerar som det ska, pumpar hjärtat blodet runt i kroppen, levererar syre och viktiga näringsämnen. Det är kraftfullt och ömtåligt på en och samma gång, det är därför som Becel vill hjälpa dig och inspirera dig till att tänka på din hälsa och på ditt hjärta.





HANTERA STRESS


Stress infinner sig i princip hos oss alla någon gång i livet. Om man inte lär sig att känna igen signalerna och vet hur man kan hantera dessa, så kan det påverka dig både känslomässigt och fysiskt. Mycket stress är negativt för hälsan. Vi har tagit fram några tips som kan hjälpa dig att slappna av och som kan sänka din stressnivå:
  • Gör en lista över saker som utlöser din stress. Är det till exempel något på jobbet, eller är det i en trafiksituation? När man blir medveten om vad som utlöser stress är det ett stort steg framåt. Försök att slappna av när du hamnar i dessa situationer.
  • Lär dig stresshantering, såsom olika avslappningstekniker, andningsövningar, meditiation, yoga eller massage.
  • Ta en time-out – även om det bara är i 10 minuter. Försök att läsa, ta ett bad eller något annat som du njuter av. Om du arbetar, hoppa inte över din lunchrast.
  • Se över dina matvanor. Försök att äta på regelbunda tider och var försiktig med alkohol och för mycket tung och energirik mat.
  • Motionera regelbundet. Cykelturer, promenader eller simturer – detta får dig på bättre humör och gör det lättare för dig att handskas med olika situationer i vardagen.
  • Sluta försök att göra mer än en sak åt gången. Prioritera dina uppgifter efter vad som är viktigast och försök att planera in dem, istället för att göra allt i sista stund.
  • Ta ett djupt andetag. Låt din bröstkorg och mage expandera medan du andas in genom näsan. Andas sakta ut genom munnen och upprepa detta tio gånger.
Om du tror att du lider av akut stress, kan läkare eller terapeuter hjälpa dig.  

Avslappning
Avvara fem minuter under dagen och försök att slappna av så mycket du kan. Se till att inget stör dig under dessa fem minuter – stäng av telefonen och gå till en plats eller ett rum där inget distraherar dig.

Sätt dig bekvämt.
  • Andas långsamt och djupt – detta kan hjälpa dig att slappna av. Försök att skaka loss och mjuka upp dina armar och skuldror.
  • Slappna av i käken och låt den sjunka ner.
  • Vicka på fötterna och försök att slappna av i benen.
Avslappningsövningen tar bara några minuter att göra, men ändå hjälper den dig att bli av med spänningar och ger dig en nystart full med energi.

Avslappning av nacke
Med denna övning kan du minska spänningar i skuldror och nacke.
  • Rita siffrorna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 0 i luften med din näsa.
  • Rita varje siffra stort och gör dina rörelser långsamt.
  • Var försiktig och dra inte emot spända muskler.
Övningen tar ungefär en minut och du kan med fördel göra den flera gånger varje dag. Tekniken kan faktiskt fungera för alla din leder i kroppen. Exempelvis kan du rita siffror med dina anklar för att slappna av i fötterna. Och om du rör dig långsamt kan du göra samma övning med ditt bäcken. Sätt händerna mot en vägg och luta din kropp, gör därefter rörelserna efter siffrorna med ditt bäcken.

Mental avslappning
Glöm inte att din hjärna också behöver avslappning! Det kan vara svårt att slappna av i kroppen när hjärnan går på högvarv. Så efter att ha slappnat av i kroppen i någon minut, byt fokus och tänk på något som intresserar dig. Syftet är att rensa hjärnan, om endast bara för en liten stund för att få dig att glömma dagens bekymmer.

Motion
Regelbunden motion (exempelvis löpning, cykling och promenader) kan hjälpa till att ta bort spänningar i din kropp. Mer tävlingsinriktade aktiviteter som badminton, squash och fotboll kan hjälpa dig att fokusera och bli målinriktad på ett positivt sätt. När du motionerar blir du trött, men efteråt ökar energin och batterierna blir laddade.





MOTIONERA MERA


Ett fysiskt aktivt liv förbättrar din hälsa avsevärt på många sätt. Ju mer aktiv du är, desto fler fördelar. Du mår bättre både fysiskt och psykiskt.
Här kommer några enkla tips på hur du kan komma i gång:
  • Starta med aktiviteter som du redan kan och är bekväm med, som trädgårdsarbete eller promenader.
  • Börja försiktigt  
  • Motionera i ett bekvämt och lagom tempo – du ska obehindrat kunna prata med någon under tiden du rör dig.
  • Känn efter och lyssna på din kropp – du ska känna dig lite trött men inte utmattad.
  • Använd kläder och skor som ger dig stöd och som känns bekväma.
  • Motionera inte med detsamma efter en större måltid.

Börja försiktigt om du inte har motionerat eller tränat regelbundet tidgare. Ha som mål att motionera en halvtimme i lagom tempo, minst fem dagar i veckan. Och sen när du är redo kan du öka till varje dag och öka halvtimmen till en timme per dag.
Om du redan är en van motionär, vill du kanske prova på några mer krävande aktviviteter:

  • Simning, tennis och även dans är bra om du vill öka din kondition, bli mer vältränad och gå ner i vikt.
  • Alla krävande aktiviteter gör att andningen blir snabbare, håll på sammanhängande i minst 20 minuter och sikta på 3 dagar per vecka.
  • Det är en bra idé att variera med olika aktiviteter, exempelvis yoga, cykling, simning, jogging. Det hjälper dig att stärka dina olika muskelgrupper och gör dig smidigare.
Bli vältränad
Varför inte börja med några helt vanliga aktiviteter som att promenera till busshållplatsen eller tågstationen? Ha som mål att öka din promenad med 2 till 3 minuter varje dag. Exempelvis kan du börja med 5 minuters fysisk aktivitet per dag, därefter ökar du det till 10 till 15 minuter under första veckan, 15 till 20 minuter nästa vecka och så vidare.

Om du vill prova på mer krävande aktiviteter när du kommit igång med att röra på dig, så kan det vara lagom att börja med 10 till 15 minuter tre gånger i veckan. Öka sedan tiden med några minuter varje vecka. När det gäller krävande aktiviteter är det bäst att sprida ut träningstillfällena och se till att du får en till två dagars vila mellan gångerna, så att din kropp hinner återhämta sig.
Andra aktiviteter som du kan prova på är:
  • Cykling – cykla med dina vänner och din familj, det hjälper dig att hålla igång.
  • Löpning – börja försiktigt, öka sedan tempot och sträckan, sedan kan du testa att springa uppför några backar!
  • Badminton – en fantastisk energiförbrännare och samtidigt en social aktivitet.
  • Simning – perfekt träning för ditt hjärta!
Visste du att?
Cirka 70% av alla vuxna tränar, eller rör på sig mindre än de rekommenderade 30 minuterna per dag

Välkommen till Kolesterol.nu

Det finns många orsaker till att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Att ha högt kolesterolvärde kan vara en .

Kanske tillhör du eller någon i din närhet riskgruppen? Då är det naturligt om det uppstår många frågor. Hur påverkar det mitt liv? Hur ska jag göra för att förebygga eller förhindra komplikationer?

På denna webbsida kan du läsa mer om kolesterolet som risk för hjärt-och kärlsjukdom och vilka målvärden som man ska ligga under för att minska risken. Var med och påverka din egen hälsa!

Följsamhet är viktigt för hälsan

Studier visar att endast 50% av de som tar behandling mot höga blodfetter fortsätter ta sitt läkemedel efter 6 månader, vilket kan innebära risk för att drabbas av ytterligare hjärt- och kärl händelser1.
I Pfizers nya webbaserade patientstödsprogram "Varje Dag Räknas" har vi identifierat tre grupper som kan ha särskilt behov av ett följsamhetsstöd. Tillhör Du någon av grupperna nedan?

  • Glömska patienter, ex. saknar dagliga rutiner där läkemedelsbehandling ingår
  • Patienter som inte tror på läkemedelsbehandling, ex. rädsla för biverkningar
  • Oengagerade patienter, ex. är inte beredda att förändra sin livsstil

Stödet är till för Dig som tar Pfizers läkemedel mot höga kolesterolvärden.

Ref 1: Data on File Insight Research (UK).

Handen på hjärtat - vad är ditt kolesterolvärde?

Kolesterol är en riskfaktor för att drabbas av hjärtsjukdom – ju högre kolesterol desto högre risk. De målvärden vi ska komma under är 4,5 mmol/L (personer med hjärt/kärlsjukdom eller diabetes) och för övriga 5,0 mmol/L. Läs mer om dina målvärden.








Om kolesterol

Kolesterol är normalt förekommande. Det behövs i cellernas väggar, som isoleringsmaterial runt nervceller och som råvara för kroppens produktion av vissa hormoner t ex östrogen och testosteron.

Kroppen behöver inte så mycket kolesterol för att fungera. Överskottet lagras i kroppen och leder till bl a åderförfettning. För höga halter av blodfetter i blodet kallas hyperkolesterolemi. Klicka nedan för att se en animering om kolesterol.

Kolesterol får vi från två källor

Det mesta kommer från egen produktion av kolesterol i levern, vilket sker framförallt under natten. Produktionen styrs av ärftliga faktorer men även av hormoner i kroppen. Kvinnor har ett naturligt skydd av östrogen fram till klimakteriet. Mellan 25 och 30 % av kolesterol får vi från kosten. Det är inte bara mängden kolesterol utan framförallt mängden mättat fett i maten som avgör om det vi äter höjer kolesterolet. Vegetabiliska produkter innehåller i allmänhet lite kolesterol och lite mättat fett.

Fritt kolesterol kan inte transporteras i blodet eftersom det är olösligt i vatten. Genom att kroppen binder kolsterolet till protein görs kolesterol lättlösligt. Dessa bärarproteiner kallas lipoproteiner och finns framförallt i två former, LDL (onda) och HDL (goda).

Läs mer om LDL- och HDL-kolesterol


Det onda och det goda

LDL-kolesterol (Låg Densitets Lipoprotein), eller det "onda kolesterolet", är en riskfaktor för åderförkalkning. Höga halter av LDL är förenat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom medan låga halter minskar risken.

 LDL innehåller relativt mycket kolesterol i förhållande till protein och har därför en större benägenhet att släppa av kolesterol ute i kroppens kärl. LDL-kolesterol påverkar även blodplättarna så att det lättare bildas blodproppar.







HDL-kolesterol (Hög Densitets Lipoprotein), eller det "goda kolesterolet",
utgör ungefär 25-30% av den totala mängden kolesterol i kroppen. Höga halter av HDL har en skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar. HDL innehåller förhållandevis lite kolesterol i förhållande till protein. HDL transporterar kolesterol från kärlväggen tillbaka till levern där det bryts ner och utsöndras ur kroppen. Det kvinnliga könshormonet östrogen ökar halten av HDL-kolesterol liksom regelbunden motion.

Vad kan man själv göra?


 

Sluta röka
Håll vikten normal
Motionera regelbundet
Ät nyttigt - kostråd
Stress
Diabetes
Högt blodtryck
Kosttillskott
Sänka LDL-värdet

Höja HDL-värdet
Sänka triglycerid-värdet
Minska förträngningar

 

Ett högt kolesterolvärde ger i sig inga symtom. Därför är det viktigt att mäta sina kolesterolvärden så man kan bidra till att inte hamna i riskzonen. De flesta vet idag att man själv kan påverka blodfetterna. Vi vet att man ska motionera och äta rätt. Men det är lättare sagt än gjort.

Ändra livsstil men hur?

Ofta får man uppmaningar om vad man får göra och måste göra. Sällan får man faktiskt veta att man kommer att må mycket bättre. Man kommer orka mer, ha mer lust och kan på så sätt vara mer social och vara mer rörlig.

Att sänka sitt höga kolesterolvärde handlar om högre livskvalitet.

Vi vet att vi ska äta mer grönsaker och frukt, dra ned på fett, mejeriprodukter och kött. Att ändra sin livsstil handlar om att hitta en nivå som passar dig bra, genomföra förändringen i flera steg. Att förändra sin livsstil får inte bli något temporärt utan ska vara hållbart i längden. 

Rökning & motion

Att röka är ohälsosamt ur många aspekter även när det gäller blodfetterna. Läs mer om hur man kan sluta röka.

Motion är mycket bra eftersom det minskar det onda LDL-kolesterolet. Att röra på sig innebär också att det goda HDL-kolesterolet höjs.




Motionera smart

Motion hjälper din kropp att sänka det onda kolesterolet. Motion kan också hjälpa dig att gå ner i vikt, vilket även är viktigt för att förebygga utvecklingen av högt blodtryck och hjärtproblem.

Det bästa är om du kan lägga ca 30 min av din tid, 5 dagar i veckan på att göra aktiviteter där dina muskler måste använda mer syre än vanligt. De övningar som får hjärtat att slå fortare och får dig att andas snabbare är sådana aktiviteter.

Oroa dig inte….. du behöver inte springa maraton! Här är några enkla övningar som du kan börja med.

  • Lägg lite extra kraft på dagliga aktiviteter – tex. att gå  lite längre promenader än vanligt med hunden, gå uppför trapporna istället för att åka hiss och parkera bilen lite längre bort när du är ute och handlar är sätt som ger dig motion i ditt vardagliga liv.
  • Tag en promenad varje dag – i en takt som är lite snabbare än vanligt. När du känner dig lätt andfådd vet du att du får rätt sorts motion.
  • Motionera med en vän – att vara två ger ofta större motivation och är roligt.
  • Förvandla ditt vardagsrum till ett gym – även om du måste vara hemma kan du motionera. Ett exempel är att försöka trycka ner armarna på armstöden och lyfta upp din kropp från sitsen ett par sekunder. Eller varje gång du vill byta kanal på TVn reser du dig upp istället för att trycka på fjärrkontrollen.   

Fyra myter om kolesterol

Även om du tror att du kan allt du behöver veta om kolesterol kan du ändå bli överraskad av texten. Här är fyra mytor om kolesterol och se vad som är sant och vad man ska äta.

"Amerikaner har det högsta kolesterolet i världen"
Den typiska sterotypen för USA är en överviktig man som är en eller två Big Mac från en hjärtinfarkt. Men enligt en studie från 2005 World Health Organization statistic rankas amerikanska män på plats 83, och kvinnorna på plats 81. I båda fallen är medeltalet, 197 mg/dL, precis under risklinjen-högrisk kategorin. Det är en bra siffra om man jämför med de toppnoterade länderna; I Colombia ligger mäns kolesterol-medeltal på farliga 244, medan kvinnor i Israel, Libyen, Norge och Uruguay har 232.

"Ägg är onda"
Det är sant att ägg har en ansenlig mängd kolesterol, uppemot 200 mg, vilket är mer än två tredjedelar av vad American Heart Associations rekommenderar. Men kolestrol är inte alls så farligt som man en gång trodde. Att äta ett eller två ägg ett par gånger i veckan är inte farligt. Utan tvärtom, ägg är en utmärkt källa av både proteiner och bra fetter.

"Barn kan inte ha högt kolesterol"
Många tror att högt kolesterol bara drabbar dem i medelåldern. Men en undersökning visar att man kan få trängre artärer som leder till hjärtinfarkt så tidigt som vid åtta års ålder. Barn som är överviktiga, har högt blodtryck eller har någon i familjen med hjärtsjukdomar ska kolla sitt värde redan vid två års ålder.
Barn med högt kolesterol bör ha en diet som begränsar det mättade fettet, äta fiberrikt och även träning rekommenderas.

"Kolesterol är alltid dåligt"
När de flesta hör "kolesterol" tänker de "dåligt". Högt kolesterol kan vara farligt, men sjävla kolesterolet är grundläggande för ett flertal viktiga processer i kroppen.
Kolesterolets roll i hjärtsjukdomar är ofta missförstådd. Kolesterolet transporteras genom blodet med low-density (LDL) och high-desity (HDL) lipoproteiner. LDL, är känt som det dåliga kolesterolet och har ansetts vara en viktig bidragande faktor vid arteroskleros. I korthet fraktar LDL fett från levern ut i kroppen, medan HDL för fett tillbaka till levern.
 

Källa: Health.com

Din rubrik

Snabbkurs i blodfetter / kolesterol

Uppdaterad 090207

HjärtaEn grundtanke till den gamla fettsnåla kostideologin är teorin att fett (senare ändrat till mättat fett) höjer kolesterolet, och att högt kolesterol ger hjärtsjukdom. Intag av naturligt fett har dock aldrig kunnat visa öka risken för hjärtsjukdom. På senare tid har stora välgjorda studier visat att man knappast vinner något alls på att minska intaget av naturligt fett. Kanske är det istället skadligt för många.

Hur farligt är kolesterol?

Kolesterol har av en del kraftigt ifrågasatts som riskfaktor för hjärtsjukdom överhuvudtaget. Bland annat då det handlar om ett livsnödvändigt ämne. Utan något kolesterol i kroppen skulle man snabbt avlida. Kolesterol behövs bland annat för att täta kroppens celler mot omgivningen, och som byggsten för många av kroppens hormoner. En mycket stor andel av de som får hjärtsjukdom har dessutom inte något förhöjt total-kolesterolvärde. Inte minst har kolesterol-teorin ifrågasatts i kretsar som inte köpt de tidigare fett- och kolesterolsnåla kostråden.

Efter ett halvt sekels forskning på kroppens omsättning av kolesterol och blodfetter, har man dock lärt sig en hel del intressant om dess relation till hjärtsjukdom. Det visar sig att just totalkolesterolvärdet i flertalet fall säger ganska lite om risken för sjukdom (utom i extremfall, vid genetiska avvikelser). Mycket säkrare riskvärdering får man genom att se på fördelningen av blodfetterna. Problemet med detta är att det genast blir mer komplicerat. Budskapet att högt kolesterol är farligt hade ju den stora fördelen att det är lättförståeligt. Att börja analysera fördelningen av olika delar kräver kanske mer kunskap än de flesta är intresserade av.

För de som vill ha en snabbkurs skall jag dock försöka förklara lite av detta spännande område, i en liten aning förenklad form. Det mesta fettet i blodet transporteras i små “förpackningar” som kallas lipoproteiner - med olika namn: VLDL, LDL och HDL (*). När man mäter sitt kolesterol får man veta just dessa (VLDL kallas då “triglycerider“, vilket är större delen av innehållet i denna förpackning).

VLDL och LDL - det “onda kolesterolet”

Först en förtydling - det “onda kolesterolet” är vad många brukar kalla LDL. Det är dock livsnödvändigt, och bara farligt om man får för mycket av vissa delar av det.

Fettet man äter transporteras först till levern, där det packas in i stora förpackningar vid namn VLDL. Dessa släpps ut i blodet och binds periodvis till celler i kroppen som behöver tillskott av fett (för energi, eller som byggmaterial). I takt med att mer och mer av fettet tas upp krymper VLDL allt mer, och när den krymt till en viss storlek kallas den LDL. Ända tills LDL tas upp helt av en cell fortsätter den att krympa allt mer och blir till en allt mindre och tätare LDL-partikel. Det har visat sig att ju mindre och tätare desto lättare har den att bli oxiderad och fastna i skadad kärlvägg. Därmed kan den medverka i processen som ger hjärt-kärlsjukdom (som dock beror på flera andra processer också). Intressant nog är det som ökar mängden av de minsta farligaste LDL mest inte fett, utan stora mängder snabba kolhydrater i kosten - mer om det nedan!

HDL - det “goda kolesterolet”

HDL heter den förpackning som kan ta upp överskott av kolesterol från kroppen och transportera den tillbaka till levern (tvärtom mot LDL alltså). Höga nivåer av HDL sänker statistiskt sett risken för hjärtsjukdom kraftigt. Man spekulerar i om det beror på att det kan ta med sig fett och kolesterol som lagrats in i kärlväggar via små LDL. Det som höjer det skyddande HDL mest är naturligt fett, såsom mättat fett. Stora mängder snabba kolhydrater sänker istället normalt HDL.

Hur kunde man ha så fel?

Om nu kolhydrater ger sämre blodfetter, och fett bättre, hur kan det komma sig att man de sista decennierna från officiellt håll sagt precis tvärtom? Det finns säkert flera anledningar till den saken, men den främsta är nog att man tidigt fokuserade på LDL som en av de främsta riskfaktorerna för hjärtsjukdom. Man visste att mättat fett i kosten verkade höja detta något (åtminstone på kort sikt, några månader). Sedan kom mediciner vid namn statiner (blodfettsänkare) och visade sig sänka både LDL, och risken för hjärtsjuka att få hjärtinfarkt.

Plötsligt blev det extremt lönsamt att rekommendera att kontrollera blodfetter, för att få sälja läkemedel mot detta. Ett exempel, Pfizer´s “Lipitor”, sålde bara under 2006 för 12,6 miljarder dollar, vilket gjorde det till världens lönsammaste läkemedel. Vi kommer få tillfälle diskutera statiner mer framöver. Det som gör det intressant i denna diskussion är att man hamnat i en extremt lönsam situation för många, med enorma resurser som naturligtvis vill förhindra att status quo ändras.

Frågan är om inte detta (och gammaldags prestige) är orsak till att man fortfarande fokuserar på sänkning av allt LDL som huvudmål för att undvika riskabla blodfetter. Nyare forskning visar nämligen som diskuterat ovan, att LDL egentligen består av partiklar med olika storlek. De stora “fluffiga” LDL-partiklarna är inte särskilt farliga vad man vet. Ändå märks de mest i LDL-värdet eftersom de är störst, och det vanliga LDL-värdet endast är ett mängd-mått. Stora “fluffiga” LDL-partiklar ökas bland annat av mättat fett i kosten. De mindre, tätare, farligare LDL-partiklarna märks ironiskt nog inte lika mycket i det vanliga LDL-värdet, just för att de är små. Dessa ökar framförallt av kolhydrater i kosten.

Nu är det mycket lönsammare för läkemedelsföretag att få sälja dyra mediciner till alla med ett förhöjt LDL-värde, istället för att bara sälja till de som har bevisad nytta av dem. Dessa är nämligen troligen betydligt färre än alla som får dem idag.

Ironiskt nog är själva orsaken till att fett och sedan mättat fett har kallats farligt just att de höjer LDL och totalkolesterol! Nu vet vi dock att denna höjning är i form av stora LDL-partiklar som inte är särskilt farliga, och i form av HDL som till och med skyddar. När man sänker fettintaget enligt denna rekommendation lägger man vanligen istället till snabbsmälta kolhydrater, för att bli mätt. Dessa höjer nivåerna av små farliga LDL som dock inte märks så mycket vid vanligt LDL-prov, minskar de större ofarliga LDL, och sänker nivån av skyddande HDL. Dettta kan ge lite lägre totalkolesterol och LDL-värden vid prov, men med just den fördelning som förefaller öka risken för hjärtsjukdom!

Att äta mindre fett och mer kolhydrater leder alltså till att det goda HDL-kolesterolet sjunker, och att de skadliga triglyceriderna går upp. Triglycerider, som nämndes ovan, transporteras ut från levern i de VLDL-partiklar som med tiden minskar i storlek och blir till LDL. Dessa blir till allt mindre LDL-partiklar tills de tas upp. Höga halter av triglycerider leder till att mer små, täta, farliga LDL tenderar att bildas.

Man vet nu ganska väl hur det hela hänger ihop. Dessa samband är inte kontroversiella bland kolesterolforskare. Problemet är att denna kunskap går tvärtemot de tidigare råden. Dessa har ju varit att äta fettsnålt. Många medicinska auktoriteter vill säkert inte erkänna (ens för sig själva?) att de haft fel under alla år. Läkemedelsföretag vill inte ge upp stora delar av sin gigantiska marknad för mediciner på området. Och stora livsmedelsföretag vill inte få minskad försäljning av alla mycket lönsamma fettsnåla produkter. Resultatet är att denna nya kunskap naturligtvis inte är populär, och därmed motarbetas från alla möjliga håll.

Hur är det med kolesterol i kosten?

Det har ofta sagts att man bör undvika att äta för mycket kolesterol, exempelvis i ägg. Äggula är det mest kolesterolrika man känner till - allt kolesterolet behövs troligen för att bygga alla celler i en kyckling. Man har dock aldrig kunnat visa att mindre kolesterol i kosten ger bättre hälsa. Inte heller har mediciner som minskar upptaget av kolesterol i tarmen (ex Ezetrol) visats ha någon positiv effekt på hälsan.

Det har visat sig att i runda tal 80% av det kolesterol kroppen behöver nybildas av kroppen själv, framförallt i levern. Äter man mindre kolesterol bildar kroppen mer själv. Äter man mer kolesterol bildar kroppen mindre. Kolesterolet i kosten spelar alltså en marginell roll, och troligen finns ingen anledning att bry sig om hur mycket man äter.

Hur tolkar man dessa krångliga blodfettsvärden?

(Trots att en enskild persons värden egentligen knappt säger något nämner jag även mina värden, efter att under längre tid ha ätit en stor andel fett, och mycket lite kolhydrater… Mer om mina prover här.)

Totalkolesterol - i de flesta fall ett rätt dåligt mått på risk ensamt. Ofta rekommenderas värdet vara under 5,0 - vilket egentligen endast gäller redan hjärtsjuka. För i övrigt friska är det en orimlig nivå för behandling - 70% av svenskar mellan 30-50 år har högre värde, och 90-95% av svenskar över 50 år. Mitt var 4,1.

Triglycerider - lågt värde är bra. Höga värden beror oftast på högt intag av kolhydrater. >1,7 är dåligt, det är ett tecken till metabolt syndrom och innebär ökad risk för hjärtsjukdom. De flesta som äter LCHF-kost har mycket låga värden, mitt låg på 0,5.

HDL - högt värde är bra, naturligt fett höjer HDL. Låga värden ger ökad risk hjärtsjukdom, högt intag kolhydrater sänker HDL. Under 1,0 (män) eller 1,3 (kvinnor) är dåligt, och är även det ett tecken på metabolt syndrom. De flesta som äter LCHF har höga värden, mitt var 1,8.

LDL - Ofta rekommenderas värdet vara under 3,0. Det är dock ett lurigt värde att tolka, som vi diskuterat ovan består LDL av olika storlekar, där de små är de farliga. Ett lågt triglyceridvärde (och högt HDL) antyder att det mesta av LDL bör vara snällare stora partiklar - då kan man antagligen ha betydligt högre LDL utan ökad risk. Ett högt triglyceridvärde (och lågt HDL) antyder att det finns mer av de mindre farligare LDL-partiklarna. Mitt LDL var 2,0.

Totalkolesterol/HDL Lågt är bra, rekommenderas vara under 6. Om man vill ha ett enda enkelt mått utifrån traditionella kolesterolvärden på risk för hjärtsjukdom har detta visat sig vara det bästa. Det säger mycket mer än totalkolesterol, LDL, och mer även än triglycerider. Det är även bättre än LDL/HDL som ibland används. Att äta LCHF ger normalt ett bra värde, själv hade jag 2,3.

Framtidens blodfettsprov - “aporna”

Som diskuterats ovan är det ett problem att de farligaste blodfetterna - små täta LDL, inte syns särskilt mycket i ett vanligt LDL-prov. Som tur är finns en mycket bra lösning på detta problem. Varje LDL innehåller en upplaga av ett protein vid namn apolipoprotein B. Varje HDL å sin sida, innehåller en upplaga av ett protein vid namn apolipoprotein A1.

Man kan mäta mängden av dessa och man får därmed veta ANTALET LDL-partiklar. På detta vis får de farliga små täta LDL ett mycket större genomslag i värdet.

Det vanliga sättet att titta på detta prov är att ta antalet LDL och dela med antalet HDL. Detta prov kallas för ApoB/ApoA1. eller “apo-kvot”. Det har visat sig vara det bästa testet på blodfetter för att förutse risken för hjärtsjukdom, bättre än alla värden i gamla kolesterolprover.

Rekommendationer

Provet,  apo-kvoten, hamnar vanligen någonstans under ca 1,5. Ju lägre desto bättre, max 0,7 räknas som mycket bra för män, max 0,6 hos kvinnor.

Över 0,9 hos män eller över 0,8 hos kvinnor innebär ökad risk. Betyder det att man alltid behöver medicin? Nej. Förstahandsbehandlingen är livsstilsförändring. Om det inte räcker i längden (ett halvår - år kanske) och man har andra riskfaktorer för hjärtsjukdom kan man överväga statinbehandling. Sådan medför risk för biverkningar (vanligast: muskelvärk eller - svaghet) så det är bättre om man kan få bra blodfetter på annat vis.

Att äta LCHF-kost ger sannolikt i de flesta fall ett utmärkt värde, särskilt i längden.

Själv hade jag 0,37 i apokvot. En 55-årig man som ätit LCHF i fem år berättade för mig att hans värde var 0,25. Om det stämmer är det det lägsta/bästa värde jag hört talas om.

Följande diagram visar den statistiska riskökningen för hjärtinfarkt (=MI= myocardial infarction) vid olika nivå på kvoten:

Risk för hjärtinfarkt av blodfetter / kolesterol

Klicka för att förstora

Vad betyder detta i praktiken?

Man behöver inte få panik för att ens blodfetter inte är perfekta. På det allra bästa provet, ApoB/ApoA1, är skillnaden i risk för hjärtsjukdom mellan de som har högst och lägst värde (i deciler=tiondelar) ca fyra ggr. Skillnaden mellan ett hyfsat och ett lätt förhöjt är kanske bara gånger 1,5… Medianvärdet på ApoB/ApoA1 i de olika grupperna läser du alltså underst i diagrammet ovan.

Statiner (blodfettsmedicin) eller mindre kolhydrater?

Här är en annan intressant infallsvinkel på området. Statiner kallas de vanligaste blodfettssänkande medicinerna (ex Simvastatin, Lipitor) . Dessa har som effekt att bromsa det hastighetsbegränsande enzym som bildar kolesterol i kroppen. Som nämnt ovan nybildas runt 80% av kroppens kolesterol, medan bara en mindre andel kommer från innehåll i kosten. Intressant nog är byggstenen för kolesterolbildning glukos (”druvsocker”), dvs blodsocker.

Det enzym som styr hastigheten hos kolesterolbildningen i kroppen har det krångliga namnet HMG-CoA-reduktas, eller HMGR. Statiner får detta enzym att arbeta långsammare. Då bildas mindre kolesterol i kroppens celler. Detta resulterar i att cellerna kan få brist på kolesterol, varvid de får ta till den andra möjligheten de har - att istället ta upp kolesterol från blodet. Detta görs genom att bilda mer av ett protein som kallas LDL-receptorn, som monteras in i cellens yttermembran. Som man kunde gissa fastnar sedan LDL-partiklar i blodet på cellens LDL-receptor. Därefter tar celler helt enkelt upp LDL-partikeln, med dess innehåll av kolesterol.

Poängen med statinernas effekt är alltså att de framkallar en kolesterolbrist i kroppens celler, varvid dessa tar upp mer kolesterol i form av LDL ur blodet. Då sjunker blodets innehåll av LDL, även av de små, täta, farliga varianterna.

Det som jag gör att jag tycker detta är särskilt spännande är att man med kosten kan få en naturlig efterlikning av statiners effekt. Byggstenen för kolesterol är som tidigare nämnts glukos, dvs blodsocker. När blodsockret är högt blir även nivåerna av hormonet insulin i blodet höga. Detta signalerar till HMGR att det är dags att bilda mer kolesterol. Inte så förvånande, kroppen är smart nog för att passa på när det finns gott om byggstenar.

Att äta mycket socker och andra kolhydrater får blodsockret och insulinet att stiga. Då bildar kroppen via HMGR mycket kolesterol. Då behöver inte cellerna ta upp så mycket kolesterol via LDL-receptorn, varvid LDL-partiklarna får cirkulera runt längre tid i blodet. Då ökar mängden LDL-partiklar i blodet som hinner krympa till små, täta farliga LDL-partiklar. Vilka i längden ökar risken för hjärtsjukdom. Precis som man funnit i studier, enligt ovan.

Lösning ett

En slags lösning på detta problem är att äta statiner, blodfettsmedicin, som lite godtyckligt stryper kolesterolproduktionen i cellerna. En del menar att statiner också har en annan okänd mekanism som är allmänt anti-inflammatorisk, vilket minskar risk för hjärtsjukdom. Detta skulle kunna vara just minskningen av små, täta LDL. Dessa oxiderar nämligen lätt, och kan därefter skada insidan på kärlen i kroppen - vilket kan leda till inflammation.

Lösning två

Men kanske finns en naturligare lösning på problemet? Att äta mindre socker och andra kolhydrater ger lägre blodsocker, och lägre insulin. Då minskas HMGR-aktiviteten och kroppen bildar mindre eget kolesterol. Därmed fås en liknande effekt - cellerna tar upp mer LDL-partiklar och mängden av de små, täta, farliga LDL i blodet minskar på samma sätt!

Som jag ser det finns alltså två sätt att undvika en farlig blodfettsrubbning: Att äta onaturligt mycket socker och kolhydrater, och kompensera för effekten på blodfetterna genom att äta statiner. Eller att inte äta så mycket socker och kolhydrater till att börja med. Den andra lösningen har två fördelar: man slipper biverkningar av statiner, och man slipper andra negativa verkningar av högt blodsocker och högt insulin (viktökning med mera).

Observera dock att många som redan har både känd hjärtsjukdom och dåliga blodfetter kan behöva ta till båda lösningarna samtidigt (statin-medicin OCH mindre kolhydrater) för att hålla sin risk på en låg nivå. Med tiden, om den metabola störningen i kroppen minskar tillräckligt, kan de längre fram kanske klara sig utan statiner. Detta om blodfetterna ändå håller sig mycket bra - helst mätt med det bästa måttet ApoB/ApoA1… Mer om detta nedan.

080102 (uppdaterat kontinuerligt, senast 080809)
Andreas Eenfeldt
ST-läkare allmänmedicin
www.Kostdoktorn.se